Bränn er aldrig flickor och pojkar för min extrema brunhet (DET VAR FAKTISKT EXTREMT) jag hade för sisådär fem dagar sen när jag befann mig i Grekland är borta nu kan jag säga. Nu är jag bara mjäkigt Sverigebrun igen. Tragik. Trist också att jag känner att det gör mig ledsen, då jag och Siri pratade mycket om detta innan vi åkte. VARFÖR är det så viktigt EGENTLIGEN med brunheten en ska införskaffa sig på varenda utlandsresa en gör. Skämmas ska en göra som thailandsresenär om en inte kommer hem med läderhud och bränd hårbotten. Och åker en till Frankrike måste en minsann vicka näsan uppåt litegrann i Eiffeltornet för att åtminstone få lite rosiga kinder. 
 
Nej länge leve blekheten. Vi behöver inte besprutas med UV-strålar för att vara lyckliga. 

Som firare av sommarlovet pussar jag på Anton lite extra och kollar på film lite extra. Borde vandra ut nån gång och möta friska luften men det är inte lika trevligt. Iallafall inte när det ständigt är växlande molnighet. Trött på det. 
 
Nu måste jag sluta för har sparat ut mina naglar och de fastnar under datortangenterna och jag blir jätteirriterad.

Så kul bild<3

Kommentera

Publiceras ej